deep talk
Jag tycker allt är så knepigt. Hur ska man egentligen veta vem som är ens riktiga kompis och inte? Jag har funderat och funderat för att slippa bli sårad och känna mig ivägen. En kompis är en sån som bryr sig, orkar lägga tid på att höra av sig, bjuder med en på grejer och vill spendera all tid i världen med sina vänner. Den senaste tiden har jag verkligen märkt vilka som är mina kompisar och inte, det är tur att jag har min Marcus.
Det är tur att jag har dig Marcus, som alltid finns där. Dock är jag trött på folk som ska vara mina vänner och som tar förgivet hela tiden att jag hellre är med Marcus och därför struntar i att bjuda med mig. Grejen är inte om jag vill vara med eller inte, utan att faktiskt bli medbjuden och se att det är några som vill vara med mig. Okej, jag spenderar mycket av min tid med Marcus men det är inte så att han går före allt i hela världen? Även om man har ett liv med en pojkvän, har man tid för sina vänner ändå. Vissa förstår det bara inte.
Jag önskar bara man kunde veta. Dock märker jag som sagt vilka som är mina vänner, som vill spendera tid med mig och tycker det är roligt. Tycker det är dålig stil att jag försöker och bjuder in folk till mig och mitt hem, medans ni inte ens frågar mig? Dålig stil, enligt mig iallafall. Även om man inte är bästis med alla, kan man faktiskt acceptera varandra och ha kul. Sånt är livet. Man kan inte älska alla.
Är trött på folk som tar mig förgivet och struntar i hur jag faktiskt känner. Är trött på att bli sårad och sviken för att JAG växt upp och faktiskt försöker ge ALLA en chans. Dock är jag glad att jag har börjat göra det eftersom det var på det sättet jag träffade Karin exempelvis. Underbar tjej, hon vet hur en riktig kompis ska vara!
Tror inte ens någon orkade läsa igenom detta, men känslor har alla. Ville bara skriva av mig lite!! Min blogg.
Det är tur att jag har dig Marcus, som alltid finns där. Dock är jag trött på folk som ska vara mina vänner och som tar förgivet hela tiden att jag hellre är med Marcus och därför struntar i att bjuda med mig. Grejen är inte om jag vill vara med eller inte, utan att faktiskt bli medbjuden och se att det är några som vill vara med mig. Okej, jag spenderar mycket av min tid med Marcus men det är inte så att han går före allt i hela världen? Även om man har ett liv med en pojkvän, har man tid för sina vänner ändå. Vissa förstår det bara inte.
Jag önskar bara man kunde veta. Dock märker jag som sagt vilka som är mina vänner, som vill spendera tid med mig och tycker det är roligt. Tycker det är dålig stil att jag försöker och bjuder in folk till mig och mitt hem, medans ni inte ens frågar mig? Dålig stil, enligt mig iallafall. Även om man inte är bästis med alla, kan man faktiskt acceptera varandra och ha kul. Sånt är livet. Man kan inte älska alla.
Är trött på folk som tar mig förgivet och struntar i hur jag faktiskt känner. Är trött på att bli sårad och sviken för att JAG växt upp och faktiskt försöker ge ALLA en chans. Dock är jag glad att jag har börjat göra det eftersom det var på det sättet jag träffade Karin exempelvis. Underbar tjej, hon vet hur en riktig kompis ska vara!
Tror inte ens någon orkade läsa igenom detta, men känslor har alla. Ville bara skriva av mig lite!! Min blogg.
Kommentarer
Postat av: karin
jag älskar dig min finaste!! du är bäst.
Postat av: en
du har aldrig funderat på om det är du som är problemet erika?
Trackback